Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Njord (214-260)
Lägg till moder...
Frej Njordsson (220-275)
220--275 (man)

Frej bor på Alfhem (Álfheimr) i Asgård. Hans skepp Skidbladner (Skíðblaðnir), byggt av Ivaldesönerna, kan segla på land, har alltid medvind och går att vika ihop. Han äger galten Slidrugtanne (Slíðrugtanni) eller Gyllenborste (Gullinborsti), som kan springa på land eller luft bättre än någon häst, samt hästen Blodighove (Blóðughófi). Han har två namngivna tjänare: Byggve och Bejla (Byggvir och Beyla) som förknippas med skörden.

Frej tillhörde liksom sin syster och far vanerna, men bodde hos asarna som fredsgisslan efter kriget mellan de båda gudagrupperna. Att hans boning dessutom heter Alfhem tyder på ett samband mellan vaner och alver; båda är dessutom förknippade med fruktbarheten. Jämte Oden och Tor var han främst i kulten.

Adam av Bremen uppger att Oden, Tor och Frej (kallad Fricco) hade var sin bild i templet i Uppsala. Adam hade fått sin information i andra hand från kristna resenärer, själv satte han aldrig sin fot i Uppsala. Som fruktbarhetsgud framställdes Frej ofta med framträdande fallos (cum ingenti priapo enligt Adam). I kulten ingick sånger och handlingar som upprörde samtida kristna, de fördömde kulten som oanständig.

I mytologin framträder Frej däremot mycket sparsamt - den mest framträdande berättelsen är den om honom och Gerd. Snorre beskriver honom som skön, kraftfull och barmhärtig, och kallar honom veraldar guð - "världens gud" och Gerd som "en strålande vacker mö". På Skirners initiativ sänder Frej sitt svärd och en häst till Jotunheim, jättarnas land, för att fria till Gerd, men gåvorna avvisas av gudinnan. Först när Skirner hotar henne med förbannelser accepterar hon att möta Frej vid Barrö efter nio nätter.

Frej nedgörs av jätten Surt under Ragnarök med hans brinnande svärd.

Frej omnämns också som stamfader till den svenska kungaätten Ynglingaätten och kallas då för Yngve-Frej av Snorre, vilket antyder att Yngve eller Yngvi kan ha varit ett äldre namn på Frej. Möjligen kan en sådan kung ha existerat, och utgjort någon sorts grund för myten om Frej, men om guden Frej eller kungen Yngve är den mest reella av de båda kan man idag inte reda ut historievetenskapligt.

Frej (i formen "Frö") har gett namn till Frösön, i Jämtland och många andra svenska orter.
Fjolnir Yngvi-Freysson (240-300)
Svegdi Fjolnarsson (260-320)
Vanlande Sveigdasson (280-340)
Visbur Vanlandasson (319-360)
Domaldi Visbursson (320-380)
Domar Domaldasson (361-452)
Dyggvi Domarsson (360-410)
Dag Dyggvasson (380-440)
Agni Dagsson (400-450)
Alrek Agnasson (430-470)
Yngve Alreksson (460-525)
Jörund Yngvadsson (487-548)
Aun Jorundsson (509-590)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn malinmercury...m som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.