Håkon Ogmundson Bolt (1260-1340)
1260--1340 (man)
Håkon Ogmundson Bolt
Birthdate: cirka 1260
Birthplace: Viken, Ringerike, Norway
Death: Died 1340 in Hamar, Hamar, Hedmark, Norway
Närstående:
Son of Ogmund Haraldsson Bolt och Borghild Haakonsdotter Bolt, av Tornberg
Husband of Ingeborg Alvsdatter Bret; NN Bolt och Elin Lauritzdatter
Father of Borghild Haakonsdatter Bolt; Sigrid Haakonsdatter Bolt; Cecilia Haakonsdatter Bolt; Sigrid Haakonsdatter och Gudrun Haakonsdatter Bolt
Brother of NN Ogmundsdatter til Sigerstad; Hallvard Ogmundsson {FICT}; Rolv Ogmundsson dit Borghildsson de RIKSRAAD och NN Ogmundsdatter av Flesberg
Half brother of Kristina Alvsdatter til Thornberg och F20 Alvsson av Tornberg
Occupation: Ridder og riksråd
Hr. Håkon Ogmundsson, ridder og riksråd, som førte Bolt-våpenet 1309-1346
Alv Haraldsson Bolt og Håkon Ogmundsson Bolt førte begge våpen med en halv lilje og to sparrer (Bolt-våpenet).
Bolt våpnseglet brukes som kommunevåpen av Våler Kommune
Ifølge Henning Sollied: Kildekritiske undersøkelser vedrørende nogen middelalderslekter, Bolt II, tabell II, kan Håkon Ogmundsson Bolt ha vært bror av av Alv Haraldssons farmor. (Et spørsmålstegn foran viser at han anser dette sannsynlig, men med forbehold.)
--------------------
Nevnt 1309-1346. Ridder, riksråd og sysselmann.
Han fører Bolt-ættens våpen (halv lilje og to sparrer)
Hr. Haakon Agmundssen var endnu i 1309 væbner (s. 114). Han er rimeligvis død kort efter 1345. Hans datter Cecilia ægtede i sit andet ægteskab hr. Assur Jonssøns søn Jon Assursøn.
Kilde:
Diplom. Svecanum, II, no. 1566.
Diplom. Norveg., VII, no. 40. Smlgn. nedenfor, s. 90, note 1.
Diplom. Nor veg., II, no. 85. Smlgn. 111, no. 107 og 123.
http://www30.us.archive.org/stream/detnorskerigsra00nielgoog/detnorskerigsra00nielgoog_djvu.txt
JOHAN GARDER: "Fru Gyda til Haavardstad og Askheim" i NST Bind XVII Hefte 4.
--------
1309: var med blandt de hirdmænd, som beseglet fredstraktaten i Kjøbenhavn 17. juli 1309.
1316: ble ridder antakelig omkring 1316 (samtidig som han ble sysselmann)
1316-1327: Sysselmann i Vestfold (Tønsberg) 1316-1327.
1320: 21. juni 1320 (D. N. II. s. 117-118) dømmer Haakon Agmundssøn på Ragnvald Aslakssøn Bolts arvingers vegne til å fullbyrde dennes gave til Kristkirken i Bergen.
1321: Som Riksråd er han i 1321 tilstede i Varberg ved opprettelsen av ekteskapskontrakten mellom Albrecht av Mecklenburg og kong Magnus's søster Eufemia.
1323: Deltok i hirdstevne i Oslo, da Erling Vidkunssøn ble valgt til riksforstander.
1326: Norges gesandt ved avsluttelsen av freden mellem Norge og Novgorod.
1327: Deltok 14 Juni 1327 i Konghelle i fredslutningen mellem kong Magnus og den danske kong Valdemar.
1333-1335: Fehirde i Tønsberg.
1334-1335: Representeres han som kong Magnus kansler, dette var i forbindelse med drottseten Ivar Agmundssøn den kongelige myndighet under kongens fravær i Sverige.
1342: Omtales omkring 1342 som sysselmand på Opplandene og er sannsynligvis død i eller kort etter 1346.
1343: Var med under høvdingemøtet i Varberg, ved utnevnelsen av junker Haakon til Norges konge.
Kilder:
Historisk Tidsskrift Nr.2 2008 "Godsstrukturering og strukturering av gods-Tomb godset....."
RYNNING: "Brunla læn og lensmænd"
--------------------
Halvard Ogmundsson Lagman 1336-1349, väpnare och jordägare i Jämtland.
Född: 1280 Norge 1) Död: 1350 Hackås, Östnår, Z 1)
Familj med: ?
Barn: 1. Kristina Halvardsdotter (1305 - 1360)
Noteringar Utfärdat datum: 27 okt 1339. Utfärdat av: Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy. Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy, meddelar till kung Magnus om den rannsakning de på kungens befallning anställt rörande ett av Torkil på Olof Pæ begånget mord, samt den dom de fällt. De undrar hur med det s.k. fredköp skall förhållas, eftersom mördaren inte erhållit fred och ingen vet om han är levande eller död. (JHD:38).
Enligt Munchs åsikt (sid 378 f.) var även lagmannen Halvard Ogmundsson nämnd 1336 och 1339 norrman, eftersom han 1347-01-12 visar sig ha deltagit i en dom i Oslo; jämför JHD 61. Han uppträder emellertid i Jämtland 1349-03-18; JHD 76. Den år 1303 omnämnde Halvard lagman, JHD 8, måste ha tillhört en äldre generation. (JHH:I:213, Ahnlund)
1349-03-19 på Frösön var Halvard Ogmundsson en av dom satt med vid tinget och dömde vid ett mål. Han hade då sin lagmanstitel bevarad, men den nuvarande lagmannen hette Jörund Haversin. (JHH:I:237, Ahnlund)
Första gången som alltinget på Frösön nämns är 1339-10-27 då lagmannen i Jämtland, Halvard, rapporterar till kung Magnus Eriksson, kung över både Norge och Sverige - om ett mord begånget i Valla på Frösön. Andra gången är den 18 mars 1345 då lagmannen Lavrans Gunnesson dömer för mord en Nils Hallstensson, här i tingshuset firir berghi. Tredje gången är den 15 mars 1346 då sysslomannen Niklas Petersson och lagmannen Lavrans sammanträtt med allmogen med anledning av en tvist mellan två byar i Brunflo socken. Det har skett i tingshuset firir berghi i Frösö. (Jämtarnas historia till 1319:110, Ekerwald)
För att det skulle finnas någon form av rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete, som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar. Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år 1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade rättstvister. (HGH, Englund)
Källor
1) Beräkning Allmogens sigill i Jämtland från 1200-talet har en okrönt sköld med det norska lejonet. På vardera sidan finns jägare, som med pilbågar siktar på ekorrar, vars vinterpäls (gråskinn) användes för att betala skatten till norska kronan. Sigillet användes mellan 1274 och 1570, då den danske kungen Fredrik II fråntog jämtarna sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland.
Karta över Hackås socken.
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14. | |
|
G e n v ä g a r
