Född: omkring 1610 Hyngelsböle Nordmaling
Död: 1683 Hyngelsböle Nordmaling
Barn:
Erik Olofsson (1640 - 1723)
Olof Olofsson (~1640 - 1712)
Lars Olofsson (~1650 - )
Brita Olofsdotter (1657 - 1736)
Dordea Olofsdotter (~1660 - 1721)
Olof Ersson var bonde i Hyngelsböle på totalt14½ seland 10 seland + 4½
seland i Toböle och förekom 1645-79.
DBN1646,15/8,§6:
Erik Andersson i Aspeå kärar till Olof Ersson i Hyngelsböle att han
skall vara sig något skyldig på sin son Anders Erssons knektstånd. Nu
kom bemälte Olof Ersson och framlade en sedel skriven av kyrkoherden
Vällärde Hr.Peder och bekräftade med goda mäns vittne, att bemälte Erik
Andersson haver bekommit 3 daler och 45 .... och med sådant avsked att
ovanbemälte Anders aldrig haver något mer uppå samma knektestånd att
fodra
DBN1649,17/2,§3:
Per Larsson i Hyngelsböle, en soldat, kärade till sin värd ibm. Olof
Eriksson vid namn, om förbättring eller villgodo uppå sitt knäktstånd,
eftersom här i socknen framför annorstädes i Landet gives ringare.
Alltså är parterne här inför Rätten med handsträckning således förente
blevo att Olof Ersson skall / förutom knäktståndet / giva benämnde sin
soldat - 20 daler kmt. i Villgode.
DBN1665,13/2,§5:
Andock uppå laga tinget den 26 martii 1664 protokollerat vart att
hustru Rågjierd Joensdotter, Olof Svenssons hustru i Brassebacka,var
uit uppenbart rykte och beskyllning kommen för trollkonst och lövjeri
och om sammea saks utförande till denna tiden uppskjutit, alltså blev
därom nu rannasakat och avlupit som följer: Åtskilliga hava fuller haft
misstankar till henne Rågjierd sedan hon dit till fjärdingslandet kom
över det hon större nytta än andra haver haft av sin boskap,dock inte
sett eller förstått henne därutiannan något olovligt medel
brukat,eftersom tvenne nämndemän Nils Östensson i Sunnansjö och Johan
Persson i Baggård intygade ,sammaledes bekände och hennes granne Jacob
Larsson i Brassebacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs såväl
som Johan Nilsson i Djupsjö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de
allenast misstankar till henne dragit hava och icke tryggeligen kunne
henne för lövjeri beskylla. Men Mårten Nilsson i Nyåker och sin hustru
och Johan Eskilsson i Orrböle hava på Kyrkovallen beskyllt hustru
Rågjierd för lövjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu inte
heller ville henne till saken binda. Och emedan tvenne nämndemän
Zeibbiörn Larsson och Per Abrahamsson i Öre vittnade att hustru
Rågjierd i deras by uppfödd är och där i byn i 40 år vistades förrän
hon blev gift och hela denna tid ställt sig ärlig och väl. Därtill
intygade Cappelanen Hr.Erik, att han såväl som hans fader kyrkoherdeen
Hr. Johann, hava henne ofta om denna handelen Eximinerat, och på intet
sätt kunna pröva henne därutinna brottslig vara, hellre velat sig
oskyldig känna, Födenskull,efter lag och domare regeln ,erkändes och
dömdes hon hustru Rågjier för samma tillmäle eller beskyllning av
denna ringa rätten fri och Mårten Nilsson i Nyåker med sin hustru och
svärmoder samt Johan Eskilsson i orrböle och andre flera, som first
henne Rågjierd uti rop och rykte kommit hava bötfälldes efter -20 av
Tingmåla- alle tillhopa att böta - 40 riksdaler treskiftes.
DBN1669,2/4,§4:Olof Ersson köpt jord omkring 1634 av Algot Svensson.
DBN1669,1/8,§3:
Olof Eriksson i Hyngelsböle uppbud 1:a. gången någon Jord ibm. som han
för 35 år sedan efter salig Algot Svensson för en post penningar i
betalning bekommit har.
DBN1669,9/8,§3:
Den Jord i Hyngelsböle som Olof Eriksson ibm. efter salig Algot
Svensson för en post penningar i betalning bekommit haver, uppbjöds
2:a. gången.
DBN1670,7/1,§4:
Olof Eriksson i Hyngelsböle uppbud 3:e. gången någon Jord
därsammastädes, som han efter salig Algot Svensson för någon
skuldfordran bekommit.Märit Ersdotter införde däremot klander.
(Möjligen är Märit Alguts moder, änka efter Sven Olofsson.)
DBN1675,29/3,§10:
År 1634 hölls arvskifte efter Salig Algot Svensson i Hyngelsböle, då
bekom hans granne Erik Larsson efter 10 mk. eller en stång Jord i
samma by i sin gälds avbetalning, nämligen för 77 daler kmt. Samma
Jord har Erich Larssons son Olof Eriksson här intill brukat, och
lagliga bördemännen hembudit. Och efter rätte böredman Östen Persson i
Hyngelsböle sedermera med sitt givna köpabrev, Jorden till Oloff
Ersson sålt haver. Fördenskull dömdes de summa - 10 marker Jord under
honom Oloff Ersson att besitta, bruka och behålla, till evärdeligt
oklandrad egendom, och på henne av detta dato stadfästelsebrev
bekomma, helst emedan hon är fullbetald, och därutinnan inte något
hinder.
DBN1677,5/3,§12:
Efterskrivna har varit tionderäknare, vilka nu uppsäga sin tjänst, och
äro obligerade för de åren de tjänt hava, ingiva en viss längd uppå
dem som ha befunnits otrogna med tionde levereringen och provat och
dem fördöljt skola, och Läns och Tolvmän göra en specifikation på dem
som tillkommande sommar antaga samma tionderäknartjänsten, vilka
rättrådeligen skola räkna och pröva tionden. Dessa följande män varit
tionderäknare, nämligen: Erik Eriksson i Lögdeå, Matts Pålsson i
Agnäs, Olof Larsson i Aspeå, Matts Andersson i Hörnsjö, Olof Eriksson
i Hyngelsböle och dess Kamrerare.
DBN1679,12/3,§9:
Olof Eriksson, tolvman i Hyngesböle har mot förbud låtit sin son Lars
Olofsson av landet resa. Borgaren i Uhmeå, Östen Östensson honom
avfört med sitt gods och lämnat honom där Söder i Stockholm eller
däromkring. Och såsom Olof Ersson sådant icke undfalla kan, han ock
som en Edsvuren bort försvara statuter och ordningar och själv dem
violerat, varför och till följe av Landshövdingens, sal. Ivar Nilssons
förbud av dato den 2 augusti 1644 och som på vart Ting är autoriserat,
blev Olof Ersson pålagt för sin förvilja mot påbud gjorde först att
böta...........och sonen Lars Olsson tages under Kungl. Majts. brev
för lösdrivare.
Drängen Östen Persson i Öre tagit tjänst av sin Morbroder Östen
Östensson i Levar, som är borgare i Umeå, vilken borgare bemälde
dräng hos sin Moder i Lefwar by håller och intet kommit ut ur socknen,
som Nämnden vittnade. Rätten förbjöd ytterligare drängen av socknen
resa.
DBN1682,29/3,§16:
Olof Ersson i Hyngelsböle besvärade sig över Underbyggarna i Lögeåhn,
som är Löde Byamän och Moo Byamän, vilka efter gammal samsättning böra
uppehålla sina laxtinor 1 1/2 dygn honom tillhanda att han må råda
hela ån, sedan de sina 6 dygn haft. Varföre blev dem vid Laga Plikt
till-kännagörandes förbjudet ån för dem häremot täppa och tillstängd
hålla med sina Tinor, utan hålla dem sagda dygn uppe efter samma
samsättning så länge den står. Och innehålla därhos med sina
förfisken, efter den dom som före detta är ågången.
DBN1683,23/3,§4:
Erik Olofsson i Hyngelsböle kom för Rätten och tillkännagav att hans
föräldrar nyligen genom döden avgångne och syskonen långt härifrån, så
att de hemmanet icke emottaga kunna, ty begär han emottaga hemmanet på
eget äventyr med egen kostnad, och icke det bebruka såsom en Landbo i
oskiftat bo.
RESOLUTION: I förmågo av Kungl. Resolutioner bör en av syskonen svara
för hemmanet, att det icke på något sätt kommer i vanbruk, och som
Erich Olofsson närmast vid handen och bekvämligast är sin salig Faders
hemman i Hyngelsböhle emottaga, att svara till alla utgående Utlagor
till Cronan, ty kan honom intet vägras, dock de andra syskonen i deras
arvsrätt alldeles oprejudicerade.
DBN1683,23/3,§10:
I Olof Erikssons ställe i Hyngelsböle antogs till Tolvman Erik
Olofsson ibm. I Johan Larssons ställe i Bredvik, Per Hansson ibm.
som avlade sin Nämndemans Ed.
DBN1687,28/2,§10:
Mårten Erssons hemman i Lögdeå har bestått av en stångi Aspe, när
arvskifte hölls efter honom år 1669, betaltes av hans egendom den
gamla nötningen med 70 mark, som brodern Olof Ersson i Hyngelsböle
emottog, jämte hemmanet och Mårtens änka måste fly från gården, som
satte sig neder på den halva stången i Aspeå. Nu som båtsmans skäl
fordras av Aspejorden, begärer Per Samuelsson, som tagit Mårtens änka
till hustru antingen njuta en tredjedel av de 70 mark kmt, som Olof
Ersson i Hyngelsböle uppburit, eller att nötningen av socknens
Källa: Forskningen Kråken 2002 - 2003 ( 4029 ) | |
G e n v ä g a r
