Christopher Springer (son till Lorenz Springer och Margareta Neuman ) hovrättsadvokat, försvarade den forne ministern Georg Heinrich von Görtz, som rannsakades och avrättades efter Karl XII:s död. Christopher Springer dog omkring 1730;
gift med Anna Sophia Sahlberg född 1677 i Stockholm (Katharina), dotter till Johan Mattsson Sahlberg, hovfunktionär och hans andra hustru Sophia Magdalena Jung.
Barn:
Johan Lorenz; inskriven vid Uppsala universitet 6 juli 1716, horättsadvokat, död 10 juni 1762. Ogift.
Lorenz Christopher, inskriven vid Uppsala universitet 18 juni 1718, kanslist vid krigskollegiet, död 25 okt. 1750. år 1739 gifte han sig med sin fasters dotterdotter Wendela Schylman, dotter till Henric Schylman och Margareta von Glan. De hade två söner: Henric Christopher född 1740 och Carl Gustaf 1749-1822.
Christopher Springer, född 18 juni 1704 i Stockholm, köpman och politiker. Han besökte i unga år främmande länder och bosatte sig sedan i Stockholm, där han började bedriva handel. Snart blandade han sig i de politiska affärerna, i början såsom 'hatt', men från 1742 års riksdag som 'mössa'. Vid tronföljarvalet 1742 drev han den s.k. principalatsfrågan eller yrkandet att representanterna skulle vara bundna av sina valmäns instruktioner. Fastän han inte var riksdagsman trängde han sig in under riksdagen och attackerade häftigt sin politiske motståndare Thomas Plomgren. På grund av detta, såväl för sitt oroliga uppförande i allmänhet, insattes han i häkte men blev försatt på fri fot i januari 1746. Efter riksdagens öppnande samma år höll han dagligen fri taffel för ett tjugotal 'mössor' och ansågs ha hemliga förbindelser med ryske ministern, och med anledning härav häktades han åter 1747. Efter att ha suttit på högvakten några månader, lyckades han en kväll berusa sina vakter. Därefter satte han den sovande underofficerens hatt på sitt eget huvud, lämnade skyndsamt rummet och sökte skydd i den engelske ministerns hus. Han blev emellertid utlämnad och dömdes till livstids fästning och fördes till Marstrand i januari 1748. år 1752 lyckades han i öppen båt rymma från sitt fängelse och komma över till Jutland. Därefter tog han vägen till Ryssland, där han blev väl emottagen och utnämndes till assessor i kommerskollegium i Petersburg. När hattregeringen 1754 ingått försoning med Ryssland, var han rädd för att bli utlämnad och begav sig åter på flykt. Han irrade omkring i Ukraina, Polen, Ungern, österrike och Holland och stannade slutligen i England, där han kom att betraktas som en av stöttepelarna i den svenska församlingen i London. Han blev där nära vän med Emanuel Swedenborg och en av dennes anhängare. Död 9 aug. 1788 i London. år 1737 gifte han sig med Christina Tottie 1707-1766, dotter till Thomas Tottie, tobaksfabrikör, och Christina Schönman. Barn: Christina Sophia 1738-1795, Thomas 1741-1818 och Wolter.
Margareta, född i feb. 1706, död 12 mars 1788 i Vallentuna. Gift med Hans Brase, auditör vid amiralitetet och häradshövding i Vendels härad i Uppland, död 1767, son till Mårten Brass (adlad Brase), och hans andra hustru Christina Wildeman i hennes andra äktenskap. Barn: Margareta Christina och Hedvig 1728-1774 samt fyra okända söner, döda före modern.
Magdalena, född 1710, antagligen ogift.
Carl Julius, 1712-1768. TABELL 4.
Anton, född 10 feb. 1714 i Stockholm (Jacob), död 17 juli 1759 i Stockholm, vinskänk och krögare på bland annat 'Den gyldene freden'. Gift med Anna Catharina Lokens, död 1766. Inga barn.
Anna Maria, född 1718, död 1796, gift med kyrkoherden i Vallentuna Uno Fast i hans andra äktenskap. Barn: Johan Uno död 1812 och Margareta Catharina. | |
G e n v ä g a r
