Knut den helige av Danmark (-1086)
--1086 (man)
Kung av Danmark 1080-1086. Död omkring 10.7 1086.
Knut den helige var kung av Danmark 1080-1086. Han efterträdde sin bror Harald Hein vid dennes död. Han kristnade Kurland och Livland och är ett kanoniserat helgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag den 19 januari.
Knut den helige ville återställa Knut den stores rike vilket stormännen ogillade. År 1085 samlade han den danska ledungsflottan i Limviken i norra Jylland med cirka 1000 fartyg för att göra en attack mot England. Knut var dock upptagen vid södra gränsen mot Tyskland, där han var i konflikt med den tysk-romerska kejsaren Henrik IV vilket gjorde att flottan aldrig kom iväg. Inte förrän in på sommaren blev den hemförlovad.
Knut sände fogdar för att samla in böter från dem som hade rest hem för tidigt. Detta resulterade i en öppen revolt, och Knut var tvungen att fly från den kungliga gården Borglum till biskop Henriks gård i Biskopstorp i Bejstrup, medan merparten av hans män var samlade vid kungsgården Aggersborg. Knut fortsatte vidare till Viborg och Slesvig för att hamna i Odense på Fyn.
Enligt legenden belägrade revoltens ledare Piper (Eivind Bifra) och hans folk Odense och intog staden. Knut begav sig då till kyrkan Sankt Albani där han trodde sig vara säker. Piper och hans män trängde in i kyrkan den 10 juli 1086. Där dödade de Knuts bror Benedikt och de sjutton hirdsmännen och slutligen Knut själv. Enligt traditionen mördades han framför högaltaret. Av Knuts följe var det bara hans bror, Erik Ejegod, som undkom levande. Även upprorsledaren Piper sårades dödligt denna dag.
Omedelbart efter Knuts död arbetade bland annat Erik Ejegod för att få Knut utsedd till helgon. Efter Knuts död samlades stormännen, som det står i Roskildekrönikan, tog de ”hans broder Olof till kung och gjorde honom till medhärskare över hela Danmarks rike”. Under Olofs regeringstid rådde ”en ohygglig hungersnöd i nio år”. Snart sades det att olyckorna som drabbade Danmark var guds straff för mordet på Knut.
Troligen begravdes Knut i Sankt Albani kyrka. År 1095 ersattes kyrkan med en större kalkstenskyrka. Det började snart uppstå rykten att underverk skedde vid hans grav och år 1101 kanoniserades han. Hans jordiska rester lades i ett gyllene helgonskrin vid altaret i kyrkan. Den kallades nu Sankt Knuts kyrka. En okänd munk skrev en helgonlegend om hans martyrskap. Sannolikt är det samma biografi som cirka 1120 skrevs om kungen av en engelsk munk med namnet Ailnot, då verksam i Odense kloster. (Schnell).
När den nuvarande Sankt Knuts kyrka började byggas på 1200-talet flyttades relikerna med till den nya kyrkan. Skeletten av både Knut den helige och hans bror Benedikt kan ses i Odense domkyrkokrypta, där de ställts ut i glaskistor.
De jordiska resterna undersöktes i mars 2008 av forskare från Retsmedicinsk Institut vid Syddansk Universitet i Odense. Undersökningen visade att: Knut var högerhänt. Knut blev inte mördad av en lansstöt i sidan. Undersökningen visade ett tydligt och våldsamt hugg eller stöt på korsbenet precis under länden, alltså inte en stöt från sidan, utan snarare framifrån genom den nedre delen av bukhålan. Om nu dessa skador har uppkommit på morddagen.
Den visade också att han inte hade några skadade revben, vilket inte är förenligt med att han attackerades av flera män på en gång. En förklaring kan vara att han hade brynja, men det finns inga tecken på defensiva märken på underarmarna. Detta är förenligt med en av skildringarna av mordet där det sägs att Knut skulle ha accepterat sitt öde och satt sig framför altaret och tagit emot angreppen utan motstånd.
Gifte
Knut den helige var gift med Adele av Flandern.
Hon var syster till greve Robert II av Flandern och dog cirka 1115.
Barn
Det är inte säkerställt att Knut fick alla sina barn med hustrun Adele av Flandern.
_____________________________
- Danskt biografiskt lexikon
- Anbytarforum
- Hans Gillingstam, Svenska antavlor nr 137 (1989) | |
|
G e n v ä g a r
