Kristina Nilsdotter (1865-)
1865-- (kvinna)
1865 i Lysvik Värmlands län Född Juni 30 Döpt Juli 2 Ransby.
Om hushållet
Personer i hushållet:
Fam. nr 1
Nils Persson, f. 1833 i Lysvik Värmlands län, Hemmansägare
Maria Larsdotter, f. 1836 i Lysvik Värmlands län
Lars Gustaf, f. 1860 i Lysvik Värmlands län
Karolina, f. 1862 i Lysvik Värmlands län
Kristina, f. 1865 i Lysvik Värmlands län
Per Johan, f. 1868 i Lysvik Värmlands län
Maria Lovisa, f. 1870 i Lysvik Värmlands län
Augusta, f. 1873 i Lysvik Värmlands län
Nils August, f. 1875 i Lysvik Värmlands län
Matilda, f. 1878 i Lysvik Värmlands län
VärmlandsAnor 2008:4
13
Värmländsk utvandring till Norrland
1:e arkivarie Thord Bylund, föreläsning 89-12-01
Referat: Bernhard Granholm
Ut
fl
yttningen från vissa församlingar
i Värmlands län åren 1860 – 1894
fördelade på fyra regioner.
Kartan markerar dominerande
fl
yttningsmål, d v s Jämtlands, Väster-
norrlands, Gävleborgs, Kopparbergs
och Örebro län, Mälardalen, Skara-
borgs och Älvsborgs län samt Norge
och Nordamerika. (Kartan hämtad
från Anders Norbergs doktorsavhand-
ling ”Alnö och industrialiseringen
1860 – 1910”, sid 42, tryckt i Uppsala
1980).
Ut
fl
yttning
Utflyttning till Norrland ägde till
största delen rum från Ekshärad och
västra Värmland (se kartan). Det var
försörjningssvårigheter i Värmland,
som orsakade utflyttningen. Detta
skedde samtidigt med emigrationen
till Nordamerika.
Under åren 1860 – 1879 kom den
största enskilda sockenandelen av de
som
fl
yttade till Västernorrlands län
från Gräsmark; 20% av de ut
fl
yttade
Gräsmarksborna
fl
yttade till nämnda
län. Från Lysvik t ex
fl
yttade 18%
men från Alster enbart 1%.
Yrket styr
Det
fi
nns ett samband mellan de yrken
människor hade och valet av desti-
nationsorten. Från västra Värmland
skedde
fl
yttningen till sågverksdi-
strikten i Västernorrlands län, från
norra Värmland till orter med skogs-
bruk och från östra Värmland till
gruvdrifts- och järnhanterings-områ-
den i Närke och Dalarna. Tidpunkten
för yrkesgruppernas ut
fl
yttning har
samband med lågkonjunktur inom
respektive näringsområde. 1870 var
det järnbrukskris och 1880 var det
jordbrukskris.
Bland de socknar i Västernorrlands
län som
fi
ck ta emot
fl
est värmlän-
ningar kan nämnas Haverö och Alnö.
I Jämtlands län kan nämnas Ytterhog-
dal och i Gävleborgs län Ramsjö | |
|
G e n v ä g a r
