Olof Håkansson Meurling (1658-)
1658-- (man)
http://www.myheritage.com/person-11001785_20268062_20268062/olof-hakansson-haquini-meurling
från riksarkivet:
Denne uppges 1688 i en skrivelse till Linköpings domkapitel vara "av förnäm prästerlig familia på mödernet" (Bankeström, s 223). En uppgift i äldre litteratur, att Olaus Mörlings far skulle ha hetat Håkan Larsson Mörling, är oriktig, ty fadern var skattebonden Håkan Olofsson (d 1690) i Träthult, Kristdala (Bankeström, s 213 och 224). Efter studier i Åbo gifte sig Olaus Mörling med en dotter till prosten Johannes Bartholdi Duræus i Kristdala, som efterträtt sin styvfar, och vars far och farfar före denne varit kyrkoherdar där ända sedan 1582 (jfr bd 11, s 554). Han blev svärfaderns kaplan 1688 och efterträdare som kh efter dennes död 1708.
från PLF nr 75:
Den förste Meurlingen, Olof, hette från början Håkans-
son och var son till bonden Håkan Olofsson i Träthult.
Meurlingarna kom alltså aldrig till Kristdalabygden. De
hade bott där sedan urminnes tider. Det var Olof Hå-
kansson, som tog släktnamnet Meurling, troligen därför att hans mor, Karin Bringius, var
prästdotter från Mörlunda. När han
1687 gifte sig med Maria Duraeus, dot-
ter till dåvarande kyrkoherden i Krist-
dala, Johannes Bartholdi Duraeus, hade
han antagit släktnamnet Mörlingh. I 20
år fick Olof gå som sin tidvis sinnessjuke
svärfars biträde, innan han slutligen 1708
blev kyrkoherde. Det skedde inte utan
svårighet, eftersom en mäktig adels-
kvinna i socknen motarbetade honom.
Det krävdes t.o.m. ett ingripande från
Karl XII, som då låg ute i fält i krig mot
kung August den starke i Polen. Kung Karl gick
sockenborna till mötes och utfärdade en fullmakt för
Olof Meurling att vara kyrkoherde i Kristdala | |
|
G e n v ä g a r
