Olof Tyrgilsson
(man)
Olof Tyrgilsson. (-1390)
--1390 (man)
Fogde i Västerås län i slutet av 1300-talet.
Olof Tyrgilssons verkliga släktförhållanden har utretts av medeltidshistorikern Anders Winroth i uppsatsen "Dalafogden Olof Tyrgilsson, hans förfäder och ättlingar. En lågfrälse släktkrets i Västmanland och Dalarna", som ingår i boken "Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam" (Stockholm 1989), s 327-339. Av uppsatsen framgår att Olof Tyrgilsson, som troligen var död 1393, var son till fogden i Åkerbo härad Tyrgils Jakobsson i Ustersta, Kolbäck sn, som är nämnd 1350-1367, och sonson till Jakob i Ustersta som nämns 1319-1336.
Boken "Individ och historia" kan för övrigt köpas från Sveriges Släktforskarförbund.Riddaren Filip Karlsson och Karl Störkarson .
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Riddaren Filip Karlsson och Karl Störkarson .
Innehåll: Riddaren Filip Karlsson och Karl Störkarson dömer vid räfstetingen med Dalarna att den gård i "Qwidstadha" varpå Peter ibidem kärat med påstående att den med våld blivit honom fråntagen av numera avlidne Olof Tyrgilsson, skall tillhöra den senares arvingar, då nämnden vittnat att Olof lagligen köpt gården.
1399-10-21
Vi kan också från skriften "Individ och historia" läsa:
Noteringar
Olof Tyrgilsson förekommer i handlingarna 1368-91. Från 1377 uppträder han som Bo Jonssons [Grip] fogde över Dalarna. 1393 var han troligen död, eftersom han då efterträtts som dalafogde av sin måg Jösse Finnsson.
Om Olofs ämbetsverksamhet är inte mycket känt. Han uppträdde flera gånger på ting runt om i Dalarna och 1390 ombesörjde han ett byte av ängsmark mellan kungsgården och en bonde i (Stora) Tuna socken. Detta ängsskifte kan sättas i samband med byggandet av den befästa borgen Borganäs vid Tuna kungsgård. Denna borg kom att bli den första som förstördes vid Engelbrektsupproret 1434.
En del av Olof Tyrgilssons godsinnehav är känt, främst genom det kvitto på sin hustru Ingegärd Olofsdotters arvslott som mågen Jösse Finnsson 1418 lämnade sina medarvingar. Förutom Östra Holm uppräknas där Boberg i Tuna socken, Barfridsgården på Kopparberget och Domararvet i Grytnäs socken - där Jösse ägde tre gårdar enligt räfstetingsdomen. Dessutom ingick en gård i Västerås i arvslotten. Eftersom Olof Tygilsson hade tre döttrar och en son, och en dotters arvslott var hälften så stor som en sons torde Jösse Finnssons del i arvet ha varit en femtedel av svärfaderns egendom, som alltså inte bör ha varit helt obetydlig. Det finns bara fragmentariska upplysningar om vad han i övrigt ägde. I två omgångar 1378 och 1384 fick Olof fasta på två jordlotter i Kvista i (Stora) Skedvi socken. Lotterna hade pantsatts till honom av en bonde i byn, som inte hade kunnat betala skatt. Fogden hade då lånad honom pengar ur egen ffick mot pant i jorden. Att åtminstone bonden inte ansåg att allt hade gått rätt till framgår av att han 1399 efter Olofs död utan framgång försökte vinna tillbaka jorden. Olof Tyrgilssons iver att vi båda jordförvärven skaffa stadsfästelse av högre instans på fastebrevet tyder på att även han var medveten om att förvärven kunde ifrågasättas.
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Individ och historia (Studier tillägnade Hans Gillingstam) s.328 | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
