Född: Bjurstjärn, Värmland
Från internet:
Det var Olov Johansson Smedberg som under slutet av 1700-talet tillverkade de första golvuren inom Karlskoga Begslag. De kallades Smedbergsklockor och blev kända långt utanför socknens gränser. Några finns ännu i behåll och kan visa vad klockan är slagen. Nummer 34 inhandlades av redaktör A G Petersson i Kristinehamn. Denna klocka finns hos numera pensionerade sonsonen Björn Petersson i Kristinehamn men även den har pensionerat sig. Urverket har stannat.
Redaktör Petersson var en framstående släktforskare. A G Petersson berättar i skriften Släkten Smedberg om Olov Johansson Smedberg, född 18/12 1746 och död 1809, att denne egentligen var urmakare men att han i församlingsboken för 1786 står skriven som krögare.
- Efter fädernegården Smedstorp antog han släktnamnet Smedberg. Då Olov var den 5:e i ordningen av 14 barn i familjen (5 av dessa avled dock i unga år) var det ju icke tänkbart att alla dessa skulle kunna få sitt framtida levebröd av gårdens avkastning. Han blev därför en av dem som måste flyga ur boet för att bryta sig en egen väg genom livet och valde så hantverkarebanan.
- Det uppgives att Smedberg lärde urmakeriyrket i Örebro, där han skulle ha erhållit gesällbrev. Sannolikt är att den tydligen med goda mekaniska anlag och energi av mindre vanliga mått utrustade bergsmanssonen under årens lopp genom ihärdigt arbete med små resurser, som vid denna tid stod unga män till buds, ytterligare utbildade sig, arbetade sig fram och därmed uppnådde mästerskapet. Hur många golvklockor som den verksamme mannen hann tillverka har inte kunnat utrönas.
- Smedberg var enögd och gifte sig 17/10 1780 med Katarina Persdotter, född i Spjutberg, Karlskoga, 13/7 1757 och dotter till skräddaren Per Jonsson och dennes hustru Katarina Persdotter. Han bodde de första åren efter giftermålet på torpet Ängland på Brunnstorps ägor. De i en glest befolkad trakt säkerligen knappa inkomsterna torde ha varit anledningen till att han sökte skaffa sig binäring.
- På sockenstämman 21/10 1781 sökte änkan Brita Öberg, vars avlidne man O Öberg i livstiden omkring 1730-40 upptog torpet Ängland, att få Smedberg avhyst från sin lägenhet på grund av det oväsende och bråk dennes krogrörelse ofta orsakade och varav hon hade obehag. Stämman kunde inte ingripa. Man ville ha Smedberg vräkt "för att undandraga oförståndigt folk och ungdom tillfälle att på kyrkovägen fram och åter föra liderligt lefverne". Gummans önskan fördes emellertid till protokollet, enär saken skulle till häradsrätten.
- Före 1790 flyttade Smedberg till Rådetorp på vars ägor på västra sidan av den gamla landsvägen han bodde och hade sin lilla smedja och verkstad förlagd. Det är troligt att han även anlade den numera rivna lägenheten, som av skräddaren Johan Andersson, måg till en av Smedbergs sonsöner, år 1880 flyttades till den nuvarande (1927) landsvägen. Den lilla stugan, där flitens lampa under en lång följd av år brunnit, innehöll ett rum och kök jämte en liten verkstad. | |
G e n v ä g a r
