Ragnvald Ulfsson (-1020)
--1020 (man)
Född i Skara/V Götaland
Död i Aldeigjuborg/Ladoga/Ryssland
Ragnvald (Ragvald) var jarl av Västergötland under åren ca 1010-1020, senare över Aldeigjuborg vid sjön Ladoga och Ingermanland - se en karta. Ragnvald bodde i Skara, och under hans tid som jarl i Västergötland härjade norrmännen vilt i dessa trakter. Men så friade den norske kungen Olav Haraldsson till Ingegärd Olofsdotter, Svitjods kung Olof Skötkonungs dotter, vilket gladde Ragnvald stort eftersom han var släkt med båda kungahusen.
Men Ragnvald måste vid Uppsala ting och med hjälp av Torgny lagman närmast tvinga kungen att lova bort dottern till Olav, något kungen alls inte tyckte om.
Snart visade det sig också att Olof Skötkonung inte levererade dottern till avtalat möte, och Ragnvald började vädra oro, inte minst för sin egen person då norrmännens hämnd för sveket snabbt kunde drabba honom.
Under ett besök av skalden Sigvat Thordarsson får jarl Ragnvald reda på att kung Jaroslav av Gårdarike friat till Ingegärd, och han får idén att Olav den helige istället skall gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som då var gäst hos jarlen. Sigvat lovar att föreslå detta, och norske kungen accepterade. Ragnvald förde istället Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod någon gång vintern 1015-1016.
Olof Skötkonung avsåg nu att hänga jarl Ragnvald vid nästa ting. Men när Astrids syster Ingegärd gifte sig med Jaroslav lyckades hon ordna så att jarl Rangvald blev jarl över Aldeigjuborg och Ingermanland, och Olof lät honom därför följa med Ingegärd som följesven sommaren 1019.
Möjligt är att Ragnvald kom att gifta sig med Ingeborg Tryggvasdotter från Novgorod, en syster till den norske vikingen Olav Tryggvason.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Reste till Norge med Olov 'Skötkonungs' dotter prinsessan Astrid utan att hennes kunglige fader hade tillfrågats om saken. I Norge firades bröllop med Olav 'den helige' till Olof 'Skötkonungs' begripliga förbittring. Ragnvald Jarls ställning blev snart ohållbar i Sverige och han måste lämna Sverige; det skedde enligt Snorre i den formen att han följde prinsessan Ingegerd på hennes brudfärd till Gårdarike, där han fick Aldeigjuborg vid sjön Ladoga till jarladöme i stället för det mistade Västergötland. Aldeigjuborg och jarldömet som hörde till staden var Ingegerds brudgåva, men Ingegerd lät sin far Ragnvald få makten. Ladoga var sedan gammal ett betydande handelscentrum. Stadens namn har i de nordiska källorna levt kvar i sin äldre finska form och kallas där Aldeigja eller vanligare Aldeigjuborg, d.v.s. 'Aldigjas borg', där borg betyder befäst stad.
Källa: Alf Henriksson och Mats G. Larsson
Ragnvald Jarl var kusin med drottning Ingegerd i Kiev (Konugård). Han var en stor hövding och var skattskyldig under kung Jaroslav och blev gammal. Och då Olav 'den helige' var i Gårdarike så var hanmed Ragnvald Ulfsson, och det var den största vänskap mellan dem. För alla ansedda män hedrade kung Olav mycket medan han var där, men ingen mer än Ragnvald Jarl och drottning Ingegerd, för hon och Olav älskade varandra i hemlighet.
Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson
Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' som styrker Sigrid 'Storrådas' anknytning till Västergötland och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster tillUlf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald som var hövding i Västergötland, då Sigvat skald kom dit den där kvällen hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'.
Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson
Där floderna Volkhov och Ladozka flyter samman, ca 10 mil öster om dagens S:t Petersburg, låg en gång den handelsplats som under vikingatiden kallades för Aldeigjuborg. Handelsplatsen låg utmed den viktiga vattenleden som från Finska viken via sjön Ladoga gick längs med Volkhov till sjön Ilmen in i det centrala ryska området (Aldeija är ett äldre finskt personnamn=Aldeijas borg, borg=befäst stad). Staraja Ladogas äldsta datering är från cirka år 760. Ursprungligen var Ladoga en obefäst boplats, vars innevånare tycks ha sysslat med hantverk och fjärrhandel. Staden dominerades senare av en träborg, vilken omgavs av hantverkarkvarteren. På kyrkogården S:t Kliment finns skelettgravar med skelett av nordisk typ. På den östra stranden mittemot Ladoga låg Plakun, ett skandinaviskt gravfält med både brand- och skelettgravar. Gravfältet dateras till 800-900-tal och innehöll både mans- och kvinnogravar.
Källa: Nordisk vikingaguide 1995
Fosterfar och frände till Ragnvald var den berömde lagmannen i Tiundaland, Svitjod, Torgny 'lagman'.
Källa: Vikingahistorier, Åke Ohlmarks | |
|
G e n v ä g a r
