Född: 1564
Ödsbyn 1, Anundsjö (Y), Sweden
Död: 1619 (55)
Ödsbyn 1, Anundsjö (Y), Sweden
Son of Engelbrekt Östensson och NN Oluffsdotter
Husband of Ingeborg NN
Father of Beata Jonsdotter
Joen Engelbrechtsson föddes på Ödsbyn 1 och var son till Engelbrecht Östensson där och dennes till namnet okända hustru som troligen var dotter till Oluff Ersonn på Tvärlandsböle 1. Joen nämns tidigast åren 1583-1585 på ett hemman i Ödsbyn som uppgått i andra hemman. Åren 1589-1595 var han skriven på sin mors hemman i Tvärlandsböle 1. Han efterträddes där av sin bror Oluf. Joen nämns sedan på Ödsbyn 1 åren 1598-1619. År 1601 hade "Jon Ingelbrechtsson hest 1, Kiör 1, sått korn 5 tunnor".
Joen var nämndeman åren 1601-1619. I "Landsting 22 Martij åhr 1615" satt bl a i rätten "Joen Engebrechss i Östbyn". Älvsborgs lösen betalades alla de sex terminerna i "Östby Joen Jngelbrechtsson ett hi", de första, tredje och fjärde terminerna även för en dotter.
År 1613 betalade han i tionde 1 spann (ca 72-73 liter) korn och 1 fat (ca 4,6 liter) råg.
Hans totala skörd bör då ha uppgåt till ca 1 080 liter eller 7 1/2 tunnor korn och ca 70 liter eller en spann råg. Joen undertecknade tiondelängden 1618 och betalade 1619 korn 1 1/2 spann, ingen råg, men 1 fat Erter.
Vid ett ting 1616 "Witnade the tolf i nempden såto om it jordekiöp som lagligit skiedt war emellan Daniel Swensson i Sörflärke och Joen Engelbrechtsson i Ödsbyn, sålunda at för:de Daniel Swensson hafwer såldt och uplåtie [åt] för:de Joen Engelbrechtsson [jord för] otte penninger i skat, liggiendes i Långsel för fyrtijo penningr". Daniel Swensson, troligen sonson till Per Erlandsson på en del av Ödsbyn 3:1, hade först den delen och sedan Sörflärke 7:1, som han just nu bytt till Långsel 1:1. Joens köp av en liten jordbit i Långsel verkar egendomligt, men vi känner inte alla omständigheter.
Joen Engelbrechtsson var gift med Ingeborg, vilken som änka kom efter honom på hemmanet 1619. Han bör alltså ha dött det året. Vid ett ting 1620 var han som vi ser nedan "salig".
Källa: Rötter i Anundsjö av Bengt Sjöberg s. 422-423 | |
G e n v ä g a r
