Gästriklands västra domsagas häradsrätt FII:18 (1938-1938) Bild 5630 / sid 96 (AID: v496483.b5630.s96, NAD: SE/HLA/1040267)
Julfirande i Järbo.
Berättat av fru Anna (Hansdotter) Stadig, 70 år, Kalltjärn, Järbo. Upptecknat av Märta Hansson, Järbo.
År 1924
Man kan säga, att förberedelserna för julen pågingo hela hösten med slakt och bak. Man började med slakten i oktober, och sedan fortsattes med ljusstöpning och bak. Ljusstöpningen gick så till, att man vid slakten tog vara på all talg, vilken man sedan smälte upp och slog i lämpliga kärl. Sedan slog man i hett vatten, så att kärlet blev fyllt till brädden, varvid talgen kom att flyta. Sedan doppade man vekarna, som bestodo av ljusveksgarn och voro fastknutna flera på varje käpp. Därmed fortsattes, tills ljusen blevo lagom grova. Man stöpte då ljus för hela året, jämte grenljus för julen. Dessutom stöptes ett grovt ljus, som skulle tändas på julkvällen och brinna hela natten. Det, som fanns kvar av detta ljus på morgonen, skulle tagas ut i ladugården och visas för kreaturen, för att de också skulle få se, att det var jul.
Den egentliga julstädningen började inte förrän en vecka före jul, men bak och brygd jämte övriga långstök undangjordes före. Man bakade då bröd av allehanda slag: Grovt rågbröd, bröd av samsikt, semlor, som bakades av kornmjöl, och tunnbröd av rågmjöl. De senare utkavlades till mycket tunna kakor, varefter de krusades. Därjämte bakades bergslagsbröd, vilket skulle vara till matsäck åt karlarna, när de skulle bort och köra malm till hyttan. Detta bakades av rågmjöl, något blandat med havremjöl. Så bakades vörtbröd av samsikt och med vört till degspad.
Kornbröd eller dalbröd, som det kallas i somliga trakter, bakades också. Degen gjordes av kornmjöl. Jäst skulle visserligen finnas i degen, men den fick inte jäsa utan bakades och gräddades genast. Kakorna utkavlades stora och mycket tunna. Vid gräddningen rullades de på käppar och sattes in i ugnen, där de rullades av igen. Eld skulle brinna vid ena sidan av ugnen under gräddningen. Den måste emellertid flyttas över till andra sidan, för att ugnen inte skulle kallna. Efter gräddningen viktes kakorna först dubbla, och sedan hängdes de över spett i taket för att torka. Slutligen bakade man två spett hästbröd. Detta bakades av havremjöl. Så länge det räckte, skulle karlarna ta med sig två kakor varje kväll ut till hästarna.
Så kom då slutligen julaftonskvällen, då allt stök var över. Då dukades julbordet, ett stort bord,som sällan användes annat än vid julen. Julmaten bestod bland annat av julskinkan, lutfisk, risgrynsgröt. Hembryggt dricka skulle även finnas på bordet. Vid varje tallrik skulle ligga en semla av havremjöl. Därefter tändes grenljuset. Sedan man ätit, sjöngo far julpsalmen. Julskinkan jämte smör, bröd och ost skulle stå kvar på bordet hela julen. Julhalmen togs in och breddes på golvet på juldagsmorgonen.
Någon julgran hade man inte på den tiden. Först vid början av 1890-talet började man att skaffa sådan. Inte heller var det vanligt, att man gav varandra julklappar.
Julmorgonen måste man vara uppe klockan tre för att hinna i julottan. Den började klockan sex, så man måste fara senast fem. Juldagen var det sed att alla stannade hemma, men när den dagen var över och annandagen kom, blev det livligare. Ungdomen brukade då samlas i någon gård, där de roade sig med upptåg och lekar av alla slag.
-------------------- | |
G e n v ä g a r
