Svanström, Herman. Komminister i Grums 1752-1797. Född 1717-12-25 i
Svanskog (S). Död 1797-03-26 i Grums (S). Ur Karlstads Stifts
Herdaminne (Hammarin): "Till Karlstads skola 1727 och till gymn. 1734,
stud. i Uppsala 1741 23/2, prv 1745, i Grums 1752, respondens på
prästmötet 1767, honor v. past 1777. Under hela sina verksamhetstid
tjänstgjorde H.S. inom Nors pastorat, och den tiden spände över ett
halvt århundrade. Sin enda befordran fick han c:a sex år efter sin
prästvigning. Ändå sökte han åtskilliga andra tjänster och var på
förslag till Ölme, Nors och Stavnäs pastorat. Han tycks inte riktigt
ha trivts i Grums. Han klagar över "odrägeliga kyrkvägar", "vissa
förnärmares kallsinnighet" m.m. Bostället Gaterud låg mycket olämpligt
till. Han köpte Sunserud och bosatte sig där, men det hade föga bättre
läge. Det som mest gick honom till sinnes var väl, när han gick miste
om Nor. "Min lilla eländes tid går nu på 60:de året", skrev han vid
den tiden. Som ett ringa plåster på såren fick han samma år vice
pastors titel. Vi vet föga om hans verksamhet i hans krafts dagar.
Först när han blivit 80 år gammal och in i det sista vägrade att träda
tillbaka blev han mycket omskriven. Att hans röst var bräcklig när han
nått denna ålder är begripligt. Församlingarnas klagomål blev allt
ihärdigare under hans sista tid över hans "låga och sakta målföre".
Hans "annars väl författade predikningar och skriftermål" gick
åhörarna förbi. Kyrkoherden åhörde flera gånger hans predikningar men
gick miste om både reda och sammanhang i dem för röstens skull. H.S.
gick slutligen med på att få en medhjälpare, men han lät sig ingalunda
skjutas åt sidan. Församlingens själavård sade han sig inte kunna
släppa av fruktan för att medhjälparens annorlunda metoder hade den
verkan att åhörarna ingen kristendomskunskap erhölle. Han krävde att
få medfölja sin medhjälpare till husförhören och biträda honom vid
dessa. När man uppmanade honom att tänka på sin höga ålderdom - han
var vid det laget 88 år - och bespara sig mödosamma husförhörsresor,
svarade han att "hans ämbetsnit dreve honom att i detta ärende hava
all möda och krafter osparda". Till sist förklarade församlingsborna,
att det var för betungande att vid husförhören ta emot två präster. År
1796 begärde han på en stämma att åtminstone få tjänstgöra som s.k.
fjärdedagspräst, men ingen enda ville gå med på detta utan yttrade,
"att ehuru församlingen hade ömhet för honom i anseende till dess
mångåriga tjänst, kunde de dock nu ej kalla honom till denna sysslan,
emedan de ej kunde höra eller fatta dess predikningar med något
sammanhang för dess låga och ojämna uttals skull och hade de således
av dem liten eller ingen nytta och uppbyggelse". Gift med
företrädarens änka. Gift 1752 med Axelsdotter, Maria Helena. (Född
omring 1722 (Edestam). Död 1796-05-15 i Grums (S) (Edestam).) | |
G e n v ä g a r
