Edmund I av England (921-946)
921--946-05-26 (man)
Han var son till Edward den äldre och Athelstans halvbror. Athelstan dog 27 oktober 939 och Edmund efterträdde honom som kung.
Kort efter utnämningen stod han inför många militära hot. Kung Olaf I av Dublin hade erövrat Northumbria och invaderade Midlands.
När Olaf dog 942 återerövrade Edmund Midlands.
943 blev han gudfar till kung Olaf av York. Edmund återerövrade Northumbria följande 944.
Samma år förlorade Olaf av York sin tron och begav sig till Dublin på Irland, där han blev kung som Olaf Cuaran och fortsatte att vara sin gudfars allierade. 945 erövrade Edmund Strathclyde men lämnade rättigheterna till området till kung Malcolm I av Skottland i utbyte mot ett fördrag om ömsesidigt militärt stöd och etablerade därmed säkra gränser och fredliga relationer med Skottland.
Under hans regeringstid återupplivades klostren i England. Edmund mördades 946 av Leofa, en fredlös tjuv. Han hade haft en fest i Pucklechurch, då han såg Leofa i folkmassan.
Brottslingen vägrade att gå därifrån och slagsmål utbröt, kungen och rådgivarna slogs med Leofa. Både Edmund och Leofa dödades. Edmund efterträddes av brodern Edred. Edmunds söner styrde senare England som; Edwy av England, kung från 955 till 957, kung över endast Wessex och Kent från 957 till sin död 1 oktober 959.
Edgar av England, kung över endast Mercia och Northumbria från 957 till broderns död 959, sedan kung av England 959 - 975. | |
|
G e n v ä g a r
