Stadtdräng
Gift 1883-10-27
Född i Hässelby.Rytterne,Sura,Västmanlands län
Flyttade från ? till Björskog 1888-10-20
Flyttade 1889-11-06 från Björskog till Reutersberg där familjen finns i husförhörslängden år 1891.
Lantarbetare.
Född 1857-12-21 i Hässelby.Rytterne,Sura,Västmanlands län. [7]
Död 1948-08-24 i Bro-Malma,Västmanlands län.
Axel Alfred Hesselbäck. Lantarbetare. Född 1857-12-21 i Hässelby, Rytterne (U). Död 1948 i Bro (U). Axel Alfred var son till en indelt soldat vid Västmanlands regemente och född vid Hässelby, fågelvägen ca 3 km norr om kyrkan i Rytterne socken. Vissa uppgifter, bl.a. husförhör i Malma, Björskog och Säterbo socknar gör gällande att Axel var född i Sura socken men det är alltså felaktigt. Han föddes som nummer sju i en syskonskara på nio barn, alla pojkar och av hela den stora barnaskaran var det bara två som avled före vuxen ålder. År 1873, vid 17 års ålder, flyttade han från föräldrahemmet och till godset Fiholm i födelseförsamlingen där han tjänade som dräng "hos grefven Ridderstolpe". Där blev han emellertid bara ett år, för redan år 1874 flyttade han till Sura församling. I husförhörslängden är också noterat att Axel Alfred var värnpliktig och att han vid minst ett tillfälle fått utbildning för detta. Den 27 oktober 1883, vid 27 års ålder, gifte han sig med torpardottern Johanna Wilhelmina Schilström från Västra Skedvi socken och som i barndomen flyttat med sina föräldrar till Sura socken. Axel hade då redan blivit far, i och med att deras första barn föddes redan i juni detta år. Med tiden fick Axel Alfred och Johanna Wilhelmina tillsammans nio barn, varav åtta överlevde till vuxen ålder. Axel var glad i att flytta från det ena stället till det andra. Förmodligen i hopp att få det bättre, men så blev det aldrig. Med åren blev det en hel del flyttningar och de som gått att kartlägga är nedanstående: På hösten 1883, eller våren 1884, flyttade man till Reutersbergs gård i Säterbo socken. Någon gång under åren 1886-87 har man bott i Björskogs socken, men det är okänt på vilken plats, mycket talar dock för att det var på V. Eknö gård. År 1887 bar det av tillbaka till Reutersbergs gård i Säterbo socken där Axel Alfred var titulerad som statdräng. Den 20 oktober 1888 flyttade man (flyttattest nummer 94) emellertid igen och nu tillbaka till Björskog där det är konstaterat att Axel var statdräng på V. Eknö gård. Familjen bestod då av föräldrarna, och tre barn varav det yngsta barnet bara var tre månader. Redan efter ett år, den 17 oktober 1889, gick flyttlasset (flyttattest nr 43) till Kung Karls, men Hilda avled redan år 1918, relativt ung, hon bör ha varit i 40-årsåldern då. Troligtvis avled hon i någon febersjukdom. Axel flyttade då in på "fattighemmet" med sin två år gamle son Bertil (sedermera poliskommissarie i Stockholm), medan de andra fyra sannolikt måste ha varit utplacerade någon annanstans. Dessutom fick han troligen hjälp av dottern Nanny under en tid innan hon gifte sig 1922. Axel var glad, pigg och stark. Han hade tjockt svart hår ända till 85 års ålder och så rask i benen att inget av hans barn kunde gå ikapp med honom då han var 80 år. Då hans dotter Nanny fyllde 50 år var det en vacker sommardag. Man hade fest i en liten stuga i en skogsbacke där Nanny bodde med man och två barn. På festen fanns även en man med dragspel så det blev dans utomhus. Axel dansade då, vid 85 års ålder, trestegsvals med Nanny bland stubbar och sten så att barren yrde om fötterna. Vid 90 års ålder avled han och ligger begravd på Bro kyrkogård. KÄLLFÖRTECKNING HF-längd, Rytterne 1851-60, sid. 189 HF-längd, Rytterne 1861-70, sid. 186 HF-längd, Rytterne 1871-80, sid. 108, 189 HF-längd Säterbo 1882-91, sid. 93 HF-längd Malma 1886-95, sid 357 HF-längd, Björskog 1881-90, sid 84 HF-längd, Götlunda 1886-90, vol. a, sid 53 HF-längd Säterbo 1892-96, sid 95 UP 103, fol. 108 och 189 det är inte efterforskat var i denna socken man bodde. Den 13 november 1890 bröt man upp igen och flyttade till Götlunda socken och Högby gård, Krämplinge rote där Axel titulerades som statdräng. Från Götlunda socken kom man den 11 november 1891 till Malma socken i Västmanlands län. Axel Alfred jobbade där som ladugårdskarl på Åsby gård och där lyckades han hålla sig kvar i hela 4 år. Den 15 november år 1895 flyttade han nämligen med hela familjen tillbaka till Reutersbergs gård i Säterbo socken, även denna gång som ladugårdskarl. (Gården ägdes vid denna tid av greve Charles E. Piper och arrenderades av en man vid namn Erik Andersson). År 1902 blev Axel änkling då Johanna Wilhelmina avled, troligen av brusten blindtarm. Han anställde då en hushållerska, men det var en dålig sådan. Hon kunde inte sköta ett hushåll, så barnen blev smutsiga, trasiga lusiga och skorviga. Hushållerskan fick sparken och han gifte då om sig med en kvinna vid namn Hilda. Den nya hustrun var lite missbildad i munnen så hon hade svårt med fast föda. Dessutom hade hon redan en liten pojke så hon tog sig an Axel och hans barn för att få ett hem till sig själv och sin lille son. I det äktenskapet föddes sedan ytterligare fem barn. Sammanlagt var alltså Axel Alfred far till 14 barn. Hilda var mycket duktig, och på kort tid fick hon ordning på hemmet. Barnen blev hela och rena och fosterbarnen älskade och högaktade henne. Hilda både stickade och virkade en hel del och hon tyckte också om att läsa, vilket hon gjorde samtidigt. Dessutom gick hon i ladugården och mjölkade. Hon födde 5 barn samt hade ett antal missfall. Sammanlagt fostrade hon alltså 10 barn, plus 2 av Axels barnbarn. På den tiden var det inte särskilt vanligt att fäderna deltog i barnens uppfostran, men Axel var i alla fall lite av ett undantag han var nämligen duktig med att få barnen att somna då de kinkade och skrek. Då tog han upp dem i sitt knä och gungade dem samtidigt som han sjöng en sövande melodi. Livet i hemmet var fattigt; man levde mest på sill, potatis och rågmjölsgröt med sirapsvatten. Som mellanmål var det oftast cikoriakaffe med rågbröd. Till jul och midsommar kunde de få två vetebrödsskivor var och då var det verkligen helg. Axel var en typisk representant för den tidens fattigfolk. Han var ladugårdskarl och, som tidigare sagts, likt så många andra av lantarbetarna vid den här tiden, pigg på att flytta runt mellan gårdarna i tron att det skulle bli bättre. Därför flyttade han omkring 1904 till Kolsva där han var ladugårdskarl vid Herrgården, men det var en av de sista flyttningarna. Hilda hade nämligen insett att ju mer man flyttade ju sämre blev det hela tiden. Därför satte hon stopp genom att förklara för Axel att han mycket gärna fick flytta, men att hon och barnen skulle bo kvar. Då gav han med sig och de stannade. | |
G e n v ä g a r
