Göran Fredrik Göransson (1819-1900)
1819-01-20--1900-05-15 (man)
Göran Fredrik Göransson inledde den moderna stålåldern när han som först i världen lyckades tillämpa Bessermermetoden i praktisk skala. Han valde platsen vid Storsjön för dess närhet till kommunikationer och i takt med att industrin expanderade växte även samhället omkring företaget. Konsul Göran Fredrik Göransson tog tidigt ett socialt ansvar och startade redan på 1860-talet skolgång i Sandviken.
Göran Fredrik Göransson arbetade i grosshandelsfirman Daniel Elfstrand & Co i Gävle i början av 1800-talet. Efter giftermål med dottern till firmaägaren blev Göran Fredrik Göransson delägare i grosshandelsfirman. Under en affärsresa till England fick den unge affärsmannen ett erbjudande att köpa patentet på Bessermermetoden för Sverige och Norge. Grosshandlarfirman ägde Högbo bruk och Edske masugn och han testade metoden vid Edsken. När utökning av produktionen skulle ske såg han sig om efter en annan plats och valet föll på Sandvikens läge vid Storsjön.
Konsul Göransson var livet och själen i det hela när han startade Högbo Stål & Jernwerks AB 1862. Han var vid denna tid 43 år, lång och kraftig begåvad med en okuvlig energi, klart huvud och ett varmt och förstående hjärta trots sitt många gånger heta humör. På morgonen kom han från Högbo bruk körande en svart hingst. Till följeslagare hade en 15 års pojke, Lars Liljeroos. I släden hade de matsäck för dagen.
Han brydde sig inte bara om den tekniska utvecklingen utan såg i ett tidigt skede att skulle han få arbetskraft måste de ha någonstans att bo och att livet utanför arbetsplatsen också skulle fungera. Företagets sociala omsorg växte tidigt fram. Företaget tog sig an bostäder, sjukvårdsinrättning och samhällets stora som små frågor.
Med antalet arbetare växte även antalet barn och konsuln ansåg att man borde ta hand om dem och att de skulle få möjligheten att gå i skola. Företaget tog på sig ansvaret för skolundervisningen i Sandviken.
Den första skolan blev förlagd i det hus som hade ett rum stort nog för att kunna tjäna som skolsal, i Lass Ollasgården. Den första läraren var skräddare och hans efterföljare blev en soldat, examinerade lärare var svåra att få tag på. Under företagets konkurstid låg skolarbetet nere men togs upp igen och den första rektorn utsågs. Lars Tysklind var den förste rektorn i företagets skola, han var brukssmed som bildat sig själv men hade fallenhet för undervisning. Skolan och rektorn fick gott betyg i inspektionsberättelsen 1867 där det stod att eleverna läste historia, geografi, naturlära och kunde sjunga stämmor.
1873 lät bolagsledningen bygga den första skolan i Sandviken. Den byggdes på den södra kanalbanken och var länge en av samhällets ståtligaste byggnader. Sandvikens Jernverk drev skolor ända fram till 1909 då Högbo kommun övertog skolväsendet men hyrde järnverkets skollokaler.
Källa: Ett Svenskt Jernverk, Sandviken 1862-1937 av Göran Hedin, Uppsala 1937, Almqvist & Wiksells boktryckeri.
--------------
K
ONSULG.F .GÖRANSSONp åSandviken,e naf
vå rindustri sstormän ,gickhäromdage nu rtiden .
G.va rföd diGefle1819ocherhöl l1840bur-ska pdärstäde ssåso mgrosshandlare .Undere n
affärsresaiEngland1857gjordeha nbekantska p
medH .Bessemerochinköpt ee nfemtede lafden-ne spatenträt tiSverigeförde nd ånys suppfunn a
bessémermetoden .Efteråterkomste ntil lSverige
uppsatte sbessemerapparatern avidEdsken smasugn
iGestrikland,mend åtillverkninge nskull eigång -sättas ,visadede tsig,at tmetodenänn uejva rfull t
utarbeta dochat td eafBessemerhitsänd aingeniö -rern aejvor osit tvärfvuxna .Samtidigtinträffad e
1857år shandelskris .G.afskedad ed åingeniörern a
ochöfvertogsjälf,ehur uejmetallurg,ledninge naf
experimente nochlyckade seftermångaochihärdig a
försö kde n18jul i1858framställ ade nförst adug-lig a o
bessemergöten .
År1862bildade shä rhemm aHögbostål -och
järnverksaktiebola gförtillämpand eafde nny ame-tode nistörr eskala .G.blefdett abolagsdisponen t
ochSandvikensmasugnochbessemerver kanlades .
Göranssonfickn usåso mledar eafSandvikens
bessemerver kefterhan d
( s esin aansträngninga r
kröna smedframgång .År1865erhöllha njärn -kontoret sstor aguldmedal jsåso met tvedermäl eaf
han sförtjänste ro mde nsvensk astålindustrien s
utveckling .
Filosofiskafakultete niUpsalahad ekalla thono m
til lfilosofiehedersdoktor .Ha nha räfvenmottagit
kallelse nochskull eh apromoverat sde n31d:s,o m
ejdöde nmellankommit.
Denaflidnesörjesnärmas taftr esöner ,de n
en enuvarand echefe nförSandvikensbruk ,de n
andr echefe nfö rGöranssonsmekaniskaverksta d
iStockholmochde ntredj ekamrerare ,sam taftv å
döttrar ,de nen agiftmedhofapotekare nSebardt
ochde nandr amedingeniö rMagnussonp åSand-viken . | |
|
G e n v ä g a r
