Eskil var rättshistoriskt intresserad och anses vara den som redigerat äldre Västgötalagen, Sveriges äldsta bevarade landskapslag. I Västgötalagen betonandes särskilt att Sverige var ett valrike - "Sveaer egho konung at taka ock sva vraekae".
Lagen är förmodligen en sammanställning av ett flertal av tidigare lagar, vilka dock aldrig tidigare funnits på pränt. Man får väl förmoda att Eskil samtidigt modifierade dom en del.
Säkert har den förste av Västergötlands lagmän, Lumber, varit en källa. Han skall ha levt på 700-talet.
Den norska Håkonsagan uppger att lagman Eskil av Västergötland år 1217 ingick äktenskap med fru Kristina, änka efter den norske jarlen och tronpretendenten Håkon Galen (död 1214). Med Kristina följde hennes och Håkons son Knut, som även han reste krav på Norges krona.
Eskils kontakter med Norge medförde att han även kom att få en viss betydelse för den isländska historieskrivningen. Eskil var personligen bekant med Snorre Sturlasson, som uppehöll sig i Norge 1218-20 och besökte sommaren 1219 bland andra Eskil Magnusson. Om detta så skedde i Skara, på Loholm, hemma på gården i Long eller någon annanstans vet man ingenting om. | |
G e n v ä g a r
