Född nyårsdagen 1816 på Hägerum i Kristdala socken i Kalmar län, död 20 augusti 1884 i Stockholm. Började sin bana som kvartermästare vid Smålands husarregemente 1832. Efter en längre tid vid Smålands grenadjärbataljon, från 1834, blev han major vid Kalmar regemente 1856, överstelöjtnant 1859 och överste och regementschef 1865. Han blev statsråd och chef för Landförsvarsdepartementet 1871 - då utnämnd till generalmajor. Efter generallöjtnantsbefordran 1881 fick han 1884 avsked.
Efter förberedande militärstudier erhöll W. vid aderton års ålder sin första offlcersfullmakt som kornett vid regemente men transporterades redan s. å. som fänrik till Smålands grenadjärbataljon. Efter att 1836-37 ha tjänstgjort vid topografiska kårens fältmätningar och 1838 blifvit anställd som kompaniofficer vid krigsakademien å Karlberg, befordrades han 1843 till löjtnant vid nämnda grenadjärbataljon, förordnades 1850 till lärare i taktik och krigslagfarenhet vid krigsakademien samt till kompanichef därstädes, hvarefter han nu fick kaptens fullmakt följande året. 1856 utnämnd till major vid Kalmarre gemente, var han tillika från sistnämnda år och till 1859 tjänstgörande major å Karlberg, befordrades 1859 till öfverstlöjtnant vid Kalmar regemente och blef 1865 öfverste och chef för samma kår. Vid general Abelins afgång ur konseljen den 5 dec. 1871 kallades W. till statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet samt utnämndes på samma gång till generalmajor. Försvarsfrågan stod på dagordningen, men vid 1867, 1870 och 1871 års riksdagar hade olika förslag till densammas lösning, alla med bibehållande af indelningsverket, förkastats. W. lät i öfverensstämmelse med riksdagens skrifvelse af den 24 maj 1873 utarbeta ett nytt förslag till härordning, enligt den allmänna värupliktens princip. 1875 års riksdag afslog emellertid detsamma, bl. a. på grund af de stora kostnader, som det ansågs medföra. Inom riksdagen hade som skäl till afslag framhållits bristen på ett öfvergångsförslag till den nya härordningen. W. lät därför utarbeta ett sådant, som dock förkastades af 1877 års riksdag, hvarefter han afgick från statsrådsämbetet den 11 sept. 1877. Han utnämndes samma dag till generalbefälhafvare i dåvarande 5:e militärdistriktet, blef 1881 generallöjtnant armâen och lämnade 1884 befattningen som generalbefälhafvare. Under det att W. var krigsminister, utarbetades och antogs förslag till generalstab, upprättades krigshögskolan, genomfördes en grundlig lönereglering för armâebefälet o. s. v.
1871 - 1877 Krigsminister | |